Så här skulle ett projekt kunna gå till, rent teoretiskt..

Trädgårdsföreningen gav oss bidrag till en utredning hur vår trädgård skulle kunna göras mer effektiv och tillgänglig för allmänheten. En expert anlitades som utbildade oss i trädgårdsförvaltningens ädla konst. Under utbildningen växte gradvis en lista med våra olika krav fram vilket till slut resulterade i en offertförfrågan. Det var få leverantörer som klarade av denna utmaning. De flesta ville sälja oss rosor eller gräsmattor men det var få som vågade sig på att leverera en hel trädgård. Två leverantörer stack ut hakan och vi samtalade med dessa. Det tog längre tid än vi förväntat oss men vi var överens om att det får ta den tid det tar så länge det blir rätt. Bägge leverantörerna svarade upp på våra krav men hade olika infallsvinklar på problemen. Den ena leverantören föll dock bort när det visade sig att de inte hade byggt upp någon trädgård ännu. Vi koncentrerade oss nu på den kvarvarande leverantören, Trädgårds Entreprenad AB, och diskuterade djupare i detaljerna. Det fanns egentligen inte några problem förutom priset.

Skyhögt, för att uttrycka det milt.

Intresset för vår trädgårdsutveckling var stor bland övriga trädgårdar i grannskapet. Vi samlade dessa till ett möte och visade hur långt vi kommit. De var oerhört nyfikna och ville gärna att vi fortsatte med vår process och de ställde sig positiva till att vara med i upphandlingen, dock har även de knapert med likvida medel. Trädgårds Entreprenad AB blev förstås förtjusta i att få ytterligare potentiella kunder och kom då med ett förslag om att alla trädgårdarna betalade gemensamt för grönytorna men att var och en fick sedan i egen takt köpa in växterna. Grönytorna skulle Trädgårds Entreprenad AB sköta åt oss alla trädgårdar och växterna även, dem fast då enbart åt ägaren av växterna.

Allt verkade guld och gröna skogar, vi skrev på köpekontraktet och säljaren, glad och lite trött, sprang hem och berättade nyheten för alla sina trädgårdsarbetare. Trädgårds Entreprenad AB utsåg en trädgårdsmästare som skulle driva projektet.

Som gammal trädgårdsägare kan vi bara konstatera att sälj och trädgårdspersonalen inte alltid tänker i samma banor. Trädgårdsmästaren började med att fråga om vi skulle ha gräsmattor. ”Ja, för fanken! De har vi gemensamt med alla trädgårdarna” svarade vi lite frågande.

”Okej, det skall nog gå att ordna. Jag skickar en mall där ni kan rita in era grönytor och stigar. Har ni börjat funder på vilka växter ni vill ha?” sa han hurtigt.

”Men alltså, vi har redan gjort detta, du skall väl lämna oss ett förslag nu på hur det skall se ut?” tyckte vi lite småsurt.

”Nja, vi måste följa projekt och leveransplanerna och då måste ni fylla i mallen annars kan grävarna inte påbörja sitt arbete och jag kan inte planera in någonting” sa han bestämt.

Vi ritade på mallen, det var inte så krångligt när allt kom till kritan, fast det kändes väldigt onödigt att rita upp något som vi reda gjort och lämnat till dem med vår offertförfrågan.

Tiden gick och det kom fler underliga mallar och blanketter som vi skulle fylla i till trädgårdsmästaren. Vi påtalade flera gånger att det finns redan framtaget, har han sett det i överhuvudtaget? Vi fick något luddigt svar och ännu fler mallar att fylla i. Det här funkade inte, vi fick sätta oss med trädgårdsmästaren och visa honom våra kravspecifikationer och skisser över trädgården. Dessa hade han förstås inte sett förut och var egentligen aldrig riktigt intresserad av att se dem heller. Vi gick igenom detaljerna med honom, precis samma som vi gjort med säljaren, och det visade sig att där vi såg rosor framför oss såg trädgårdsmästaren på sin höjd några maskrosor. Där vi hade planerat en vacker liten bro över bäcken för att snabbare kunna komma fram till kaféet där var det en återvändsgränd.

”Men herregud” sa vi riktigt arga ”det här är inte alls vad vi har köpt. Det är ju precis vad vi har idag fast bra mycket biligare än er lösning, menar du verkligen allvar?”.

Något betagen av stundens allvar svarade han att han skulle ta med sig detta hem till säljaren och se vad som gick att göra. Men lova något kunde han inte. Vi svarade att det hade säljaren redan gjort.