Jag blir upprörd

Lärarnas Riksförbund - samla ihop alla era katedrar och gör en stor och vacker påskbrasa. Under tiden ni värmer er runt brasan och känner av gemenskapen, ta er en minut och fundera på vilket som är viktigast, status eller elevernas utbildning? Och när ni ändå funderar på dessa fundamentala frågor, där det ena uppenbarligen är viktigare än det andra, vill jag skicka med ett påstående: Yrkesstatus förtjänar man, den köps inte in via en produkt. Produkten kan hjälpa till men inte vara hela lösningen.

Dock måste jag här också skicka med ytterligare en aspekt: at kateder var ett skällsord var jag helt omedveten om. Nu är jag upplyst. Tack för det!

För att klargöra ännu mer min aggression till detta, antagligen mycket genomtänkta, tal:

Som 70-talare har jag växt upp med fröken bakom en kateder. Funkade jättebra. Vilket berodde på att som barn vet man inget annat och man accepterar allt som dom kloka vuxna bestämmer åt en (oftast). Som vuxen och med ett smått växande intresse för samhällsfrågor och ett stort intresse för utveckling kan jag inte annat komma fram till att den modellen är helt och hållet felaktig i dagens samhälle. Att det inte är lätt att ändra på vår industriliknande utbildningsmodell är jag fullt införstådd med men hur kan man bara ge upp och tro att det är lösningen? Om detta är den seriösa inställningen från LR så borde de genast ta hjälp av en 7-åring så de får se på reprisen av Skavlan där Sir Ken Robinson var med. När dom sett det kan dom surfa in på Ted.com och se allting om ämnet education. Om dom fortfarande då kan hävda att katedern är det bästa som finns i utbildningsväg, ja då tänker jag engagera mig. Och jag är inte sämre än att jag kan ändra mig om jag får vettiga argument men det som Metta här säger är så himla bakåtsträvande så det blir inte lätt för dom.

Btw, God Morgon!


Källa: En IT-pedagogs funderingar