Igår var det kalas för minstingen som fyllde tre år.
Det var roligt men mycket att göra. Först var det barnkalas. Det hade mamma och pappa egentligen inte tänkt att ha men storasyster hade varit på flera barnkalas under vintern och våren hos dagiskompisarna så i minstingens värld har man barnkalas när man fyller år. Så det var ju bara att se till att hon fick det. Som tur är är de lättroade i den åldern. De sköter sig rätt bra själva med betoning på själva för de leker inte så mycket tillsammans.
Jag försökte mig på att vara lekfarbror men det var bar 3 ungar som vågade leka, resten tittade på. Svansjage blir inte så kul då liksom... :-)
På eftermiddagen var det kalas för släkten och det gick bra... till slut..
Frugan var som ett åskmoln ett tag och då gällde det att hålla tungan rätt i munnen för annars hade jag väl fått mig en hurring. Ena tårtbotten "exploderade" och då fanns det ju inte tillräckligt med tårta till alla (kanske). De förslag jag hade var helt förkastliga så det slutade med att den tårtan som lyckades mixas fram helt enkelt fick räcka till alla. Och det gjorde den, blev till och med lite över till idag som födelsedagsbarnet skall få till fikat om en stund.
Jaaaa, tänka vad man kan hetsa upp sig över bagateller här i livet.
Klockan 21.00 gick vi och lade oss och somnade direkt utav utmattning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar