Högsäter Kyrka syns i dimman. Där upp finns ett fint skidspår.Familjen väckte mig med sång och presenter, vilket är tradition. Fast jag trodde att jag inte skulle få någon sådan då jag fick presenter kvällen innan då vi spontant drog till med OS-tittning hemma hos oss. En ny kaffebryggare, ett halsband från Alva i form av en orm (tycker jag) och lite annat smått och gott.
Sedan var det tänkt att vi skulle åkt till Uddevalla och köra ett "Knatte-Vasalopp" men det blev ändrade planer då grannens tak rasade ihop.
Men vi är flexibla och påhittiga så vi anordnade ett eget lopp för barnen i Högsäter. Namnlappar, medaljer och hela köret. Grabbarna gick ut hårt, de ville absolut inte förlora. Man skulle kunna säga att vallar-teamet missbedömt läget för det gick uruselt för killarna. En del självinsikt verkar de i alla fall ha då de vid prisceremonin vägrade att ta emot medaljerna. Men Anci tog gärna en medalj, den var ju ändå handgjord av självaste födelsedagsbarnet (presentsnöre och muffinform som målats med lustig fig
ur). Avslutningsvis grillade vi korv och sedan gick vi hem och skottade av snön som drösat av taken. Undrar hur många gånger ordet "skotta" har skrivits på svenska bloggar i år? Det lär toppa rätt bra och på god andra plats ligger nog "ryggskott"...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar